jakttider

På inbjudan av den mycket trevlige jägaren Micke som huserar i trakterna av Fristad, skickade Änga laget en delegation bestående av  Engstrand, Stenhuggarn samt Kvarten. Dessa valdes ut pga de ivanliga fall uppvisar gott omdöme samt kunde tänkas sköta sig på främmande mark.
På programmet stod harjakt med stövare, en jakt som bertydligt oftare ger historier om långa härliga drev än kött i frysen. Det var väll ingen som hade tänkt mörda en hare men de flesta tog med sig bössan ut i skogen iallafall, Engstrand tog oxå med sig en extra låda skott utifall att.
Jakt dagen började som vanligt med utdelning av pass och test av radioapparaturen (osäker om teknikmonstret funka).
Väl på pass släpptes hunden som upp en fick upp en hare på benen. Derevet klinga mellan träden å alla njöt av denna musik tills hardrevet bryskt avbröts av en knall. Det visade sig vara Engstrand som fått haren i håll och släppte en tjärve hagel efter jösse vilken några sekunder senare tog sina sista andetag.
Nu visade sig det att det inte var en vanlig tyskhare utan en vit svenskhare som låg på passet och blödde. Denna hona var vida känd i fristads jägarkretsar då den sparats i åratal för avel, pga dess fina anlag och ovanliga storlek.
Nu blev det kanske inte som jaktvärden hade tänkt sig men då jag talade med honom per telefon så sa han att det inte gjorde så mycket, haren skall tydligen stoppas upp för att senare ställas ut på naturhistoriska museet så våra efterlevande kan få en uppfattning om hur stor en "svenne" hare kunde bli.
Tydligen skall även jaktlaget i Fristad låta stoppa upp Engstrand så att traktens barn skall ha något att övningskjuta på.

Här visar dagens skytt upp sitt villebråd med huggtänder och allt. Uppskattad vikt ca. 9,5 kg


PRESSTOPP PRESSTOPP PRESSTOPP!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Under skrivande stund  nåddes jag av nyheten att Uno skjutit en fin räv. Måtte detta kompensera ett och annat!